Hörneå bys hemsida www.becken.se
Mordet i Hörne
Nyligen berättades om boken ”Håknäsmördaren på Långholmen”. Författaren till boken - Gunnar Sjöberg - hörde av sig Becken-Webbens Redaktion i sökandet efter några bilder till sin bok. Undertecknad berättade för Gunnar Sjöberg att även Hörneå haft sitt mord en gång i tiden.
Mordet beskrevs i boken - ”Hörneforsbygden och brukens historia”. Denna kom ut 1982 och var en produkt av ett flertal äldre Hörneforsbor. Becken-Webben berättade om boken 2010 och har refererat till denna ett antal gånger genom åren. Boken är detaljrik och välskriven med korta berättelser om händelser från förr. Vi väljer att återberätta historien om mordet såsom den skrevs 1982.
Titeln pekar ut "Hörne" som plats för mordet, medan resterande text nämner "Hörneå". Detta är en otydlighet som lever kvar, även för den äldre generation som skrev boken för drygt 40 år sedan. Bygden hade två närliggande byar; Hörne och Bäcken. Byn Hörne låg i anslutning till Hörneån och dess fors där ett järnbruk och såg byggdes upp i det som sedermera kallades Hörnefors. Byn Bäcken fick istället heta Hörneå, vilket kan tyckas obegripligt då den nu som då ligger utmed en bäck. Byarnas inbördes förhållande diskuterades i artiklar om "Storskifte".
Mordet skedde rimligtvis i byn "Hörne", inte i "Hörneå" eller "Bäcken", men vi låter texten stå som den gjorde.
Mordet i Hörne
Vid extra ordinarie ting den 13 november 1663 stod soldaten vid Wästerbottens regemente, Jöran Flygare, anklagad för mord på Erik Hansson, Hörneå. Jöran Flygare hade haft ett hemman i Hörneå, men uttagits till krigstjänst och därigenom nödsakats ödeskriva två tredjedelar av sina ägor. Denna del hade Hansson, en jämte som inte kunnat försörja sig och sin familj i Jämtland, fått sig tilldelad genom ”Wählborne Landshöfdingens och Befallningsmannens tillskyndan och tillåtelse”.Detta orsakade helt naturligt ovänskap mellan de båda - Hansson hade ju helt lagligt blivit innehavare av jorden och behövde den väl för att kunna försörja sig och familjen – hustru och sex barn, varav ett alldeles nyfött. Flygare hade gått miste om sin andel genom att han varit ute i krig och därför inte kunnat sköta sitt hemman. Han hade också hotat Erik Hansson för att han ”besatt den Jordh han tillförende hade warit bördigh till, och Igienom ödhe, mädhan i fiendeland wahr blef Cronan hemfallen”. Hansson hade klagat häröver hos Befallningsmannen, som på Kungl. Maj:ts vägnar förbjudit Jöran att tillfoga Erik Hansson något men eller förfång.
Sankt Jacobs dag var Jöran Flygare och en annan bybo, Michil Olofsson, vid en älv för att fiska och Olofsson sände även bud till Hansson att denne skulle vara med då fisken skulle skiftas. Då Hansson kom, hade Olofsson redan gått hemåt. Hansson och Flygare kom i tvist om fisket. Hansson ansåg att han skulle få fiska två dagar och Jöran den tredje, eftersom hemmanet var delat med två tredjedelar på Hansson och den tredje tillhörde Flygare. Den senare däremot ansåg att han skulle ha en tredjedel av fisken varje dag.
Erik Hansson började gå efter Olofsson, men Flygare, som retat upp sig under diskussionen, sprang efter, beväpnad med en käpp, för att slå. Hansson vände sig om och skyddade sig med armarna, men då högg Flygare honom med en kniv vid tinningen. Hansson fortsatte trots blodförlusten och hann ikapp Olofsson samt bad denne om hjälp. Han kunde inte förbinda det otäcka såret där på vägen, utan vände och gick med Hansson hem, 1/4 mil och förband honom där. Då var emellertid Hansson så utmattad att han blev liggande fyra dagar.
”Liff för liff”
Då det inte fanns annan manshjälp på gården och hustrun, som nyss legat i barnsäng och inte orkade med utesysslorna, försökte han under torsdag och fredag arbeta med jordbruket. Därefter tvingades han ligga till på tisdagen, då han måste gå till Björnabergh (Bjenberg) där han med arbete hos en bonde, Peder Pederson, skulle betala ett skäl råg som han var skyldig för. Han blev kvar där onsdag och torsdag. På fredagen gick han åter hem till Hörneå och försökte arbeta, men måste åter lägga sig till sängs. Onsdagen därefter gick han ut och såg hustrun arbeta, men orkade själv ingenting göra.Fjorton dagar senare skulle hustrun kyrktagas efter barnsbörden, men på grund av Hanssons sjukdom kunde de inte gå till kyrkan. Efter ytterligare två veckor skickade Hansson efter prästen ”Wählachtade Herr Jacob - som medh det samma henne hemma i gårdhen tog uthi Kyrkia”. Herr Jacob berättar om Hansson att han ”befan honom i sängien, doch så at han wähl kunde tahla och giöra reda för sigh. Berättade ock Herre Jacob Capellan, att han gaf sin trätobroder till och will saken hafwa slutin uthiGuds händer och Högha Öfwerhetens derhoos, och sade att Jöran war wållande till hans sjukdom, detta ock skiedde uthi alla grannarnes närwaro sampt Jöran Flygares, som ock detta bekiände”. Erik Hansson låg sedan till sängs fram till Alla Helgons dag då han avled.
Häradsrätten dömde Jöran Flygare att ”gifwa liff för liff”, men ställde hans straff till den ”Högloflige Hofrättens i Stockholm nådige Resolution och Förklaring”. Utslaget i Hovrätten har icke kunnat återfinnas, men mycket tyder på att Flygare inte blev avrättad.
Hur som helst blev händelsen en tragedi för alla parter. Jöran Flygare, bonde i Hörneå, uttagen till krigstjänst och därigenom även fråntagen två tredjedelar av sin jord, förråad av kriget, där ju ”rätten sitter i spjutstångs ände”, var förstås van att se blod flyta och kunde inte besinna sig i sitt uppretade tillstånd.
Ska man försöka sig på en kirurgisk diagnos på stackars Erik Hansson så kan det röra sig om ett subduralhematom. Ett ofta fördröjt förlopp, kanske en månad om man summerar angivna tider. Så kan det gå om man slår sig i huvudet eller får en "kniv vid tinningen". Ett subduralhematom är en blödning på insidan av skallbenet som då det gradvis fyller på sig trycker undan hjärnan, vilket inte är bra! Botemedlet är borr, så kallad trepanering som till och med bronsåldersmänniskorna förstod sig på.
Man har viss förståelse för Jöran Flygares öde att förlora sin mark på detta sätt under krigstjänst. Mitten av 1600-talet är höjdpunkten för "svensk stormaktstid", på bekostnad av döda soldater. I detta fall dog dock Erik Hansson!
Gunnar Engström, 2024-03-10
Besökare
Hörneå bys hemsida www.becken.se